Vi var på Världskulturmuséet i Göteborg på kursen ”Budgetarbete i EU-projekt”, som anordnades av organisationen TILLT. Workshopledare var Louise Weinreder, EU-coach och ekonom.

Hon gav oss bilden av EUs övergripande mål, som är ”ett smart, hållbart och inkluderande samhälle”. När det gäller kulturprojekt fick vi veta att EU vill verka för ”att skydda, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald samt kulturarv”. De områden man säger sig vilja prioritera inom kulturen är  ”transnationell mobilitet, publikutveckling och kapacitetsutveckling” i form av digitalisering, nya affärsmetoder samt utbildning och kompetensutveckling.

Detta är viktiga saker att hålla i minnet när man söker EU-medel för kulturprojekt. Här kan TILLT bistå de som tänker söka med råd och hjälp om hur man formulerar sin ansökan.

Vi fick jobba aktivt i grupper med att lägga upp egna projekt. Viktigt där blev att tydliggöra vad man vill åstadkomma med sitt projekt. Det är grunden. Därefter kan man diskutera och bestämma vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå det man vill åstadkomma.

Det är när man vet vilka aktiviteter som behövs, som man kan börja titta på kostnader. Här fick vi oss till livs mängder av detaljer kring kostnadsberäkning. Här kan nämnas två strategiskt viktiga tankar man bör ha i budgetarbetet, nämligen att man bör minimera kostnaderna för projektledning, samt fördela ut kostnaderna på projektets olika aktiviteter så att man kan se hur kostnaderna kommer att fördelas i verkligheten. Detta innebär bland annat, att de kostnader projektet har för de person som är projektledare, inte i sin helhet är kostnader för projektledning. Det arbete som projektledaren lägger på varje enskild aktivitet ska alltså budgeteras för aktiviteten och inte som projektledning. Projekt som lägger för stor del av sin budget på projektledning kommer inte att godkännas.

Detta var något av de lärdomar vi fick med oss. Lärdomar som förstås till en del kan vara till nytta även vid andra ansökningar än till EU-projekt.