”Vik hädan rumpspöke” berättar Mård-Jon att han sa när han såg svansen som Skogsrået visade när hon vände ryggen till. Denna spökhistoria från Dan Anderssons Kolarhistorier hade Kulturföreningen Strömmar i Dalsland vävt in i sin performance, när Pilgrimspop för första gången arrangerades i Bengtsforsskogarna.

Pilgrimspop har blivit en sommartradition i Dalsland tack vare föreningen Kulturrepubliken Dalsland. Det är en vandring med kulturinslag, som man tidigare arrangerat i Mellerud och Fengersfors. I år hade man frågat Strömmar i Dalsland om man ville vara med och göra Pilgrimspop i Bengtsfors och både Bengtsfors kommun, Dalslands Sparbank och VG-regionen nappade också.

Korpen: ”Skogsråa är över tusen år gammal”

Dagen bjöd på en härlig vandring från Gammelgården till Lysetjärn. Ett fyrtiotal personer – vuxna och barn – gick den 5 km långa vandringen runt sjön. Stannade för att bada. Gick vidare, och vid gamla kolmilan mötte man Korpen, Gåsen, Skogsråa, Näcken och spåkvinnan Vaccinia, som frammanade bilden av naturen och dess själ som människan gör bäst att hålla sig väl med.

”Och när hon vände sig om – så såg jag SVANSEN”

Fågeldräkterna var lånade ur Vokalensemblen Not Quiets förråd av operakostymer, medan spåkvinnans dräkt samt peruker lånats av Revyverket i Dals Långed.

Rollistan idag var

Korpen – Peter Karlsson; Gåsen – David Dickson; Skogsråa – Ewa Svensson; Näcken – Bianca Sapir Weise; Spåkvinnan Vaccinia – Heike Eilers. Manus: David Dickson. Regissör: Tatiana Pismenskaya.

Kombinationen av kulturinslag i skogen blev spännande och högklassig. Riksspelmannen Alban Faust spelade också vid kolmilan – nyckelharpa och svensk säckpipa med låtar som lockade till dans – med vederbörligt avstånd. På Gammelgården avslutade vänsterfeministiska jazzbandet Cats & Dinosaurs med poesi, stämning och politik med humor och tidlös aktualitet.