• Är detta teater?
  • Ja och nej – det är ju skräck. Skräckhistorier!
  • Ska jag stå där och berätta? Men jag vågar inte. Stå där framför en massa okända människor. Det är ju hemskt!
  • Där ser du! Det är samma som teater.
  • Ja, jag dör hellre än att stå på scen! Men det är klart – OM jag vågar. Då känner jag mig som en kung sen!
  • En kung eller Drottningen av Saba.
  • Det är kanske värt att försöka.
  • Vi har flera härliga folklustspel i gammal god stil – dom kan vi väl spela.
  • Absolut! Gör det.
Teaterlaboratoriet
prövar smink och kostym
  • Och så prövar vi lite nytt också.
Kreativa händer
  • Och vad hände?
  • Barn och vuxna kom. Sminkade, skrev och målade.
Teaterlaboratoriet illustrerar skräckhistorier
T-lab: att förvandla sig
T-Lab: Skräckbilder

  • Dags att blanda skoj med allvar.
Laxarby Kyrka – samtal om rädslor
  • Började vi bli redo att berätta? Att våga det?
  • Så här såg det ut när vi träffades på måndagen i skräckveckan.
Fortsatta test i T-lab

Ljusfesten på Majberget i Bengtsfors blev en första test på det vi förberett under hösten. Med kvällens spöktema passade våra spågummor och spågubbar väl in. Det vällde in folk som ville höra något om sin framtid och mysa i den varma stugan där elden sprakade i köksspisen. Heike var kaffesumpens mästare, Tania och David hittade människors möjligheter i de magiska korten, Ewa lockade spöklikt in besökare till stugkökets seanser och Peter var narren som skapade extra mystik i rummet.

Dalslänningen 29/10 rapporterar om ljusfesten på Majberget.
  • Dagen efter ljusfesten i Bengtsfors var det historieberättande på IT-caféet.

”De magiska korten säger något om dina möjligheter”

.

Caféet var fullt med folk. Skräckhistorier blandades med berättelser med knorr. Det blev berättelser om resor, berättelser om sagoväsen och om egenupplevda spökerier. Näcken figurerade, liksom gengångare och såväl identifierade som oidentifierade spökfigurer. 
Två av deltagarna i föreningens satsning på skrivarträffar för nysvenskar läste också upp berättelser som de skrivit. 
Att spås i kaffesump eller med magiska kort var en grej som blev oväntat spännande.

  • Är detta teater?
  • Ja och nej – Du får berätta historier.
  • Men jag vågar inte. Stå där framför en massa okända människor och berätta. Det är ju hemskt! Ja, jag dör hellre än att stå på scen!
  • Men om du får hjälpa till istället – med smink, med kostymer, servera kaffe, skriva …
  • Det kan jag göra förstås – och OM jag vågar. Jag menar att stå på scen. Jag måste ju inte, men jag kanske vill. Då känner jag mig som en kung sen!
  • En kung eller Drottningen av Saba.
  • Det är kanske värt att försöka.
Dalslänningen tisdag 29 oktober rapporterade också om vår berättarkväll.